Hur ordet Drottningbalkong kom till

Nytt segment

I våras var Sölvesborgshem i startgroparna för sitt första projekt i nya stadsdelen Ljungaviken. Huset, som vi kallar Rosenvindan, designades och beställdes innan jag började på bolaget. Som vd kände jag stort ansvar för att projektet skulle gå bra.

Eftersom lägenheterna är stora i Rosenvindan, blev hyresnivåerna rätt höga. Det innebar att vi trädde in i ett kundsegment vi inte hade befunnit oss i innan. Och då skulle det inte räcka med att erbjuda bra lägenheter, vi var tvungna att ladda produkten med mer identitet, mer image.

Stora balkonger

Rosenvindans balkonger var emellertid riktigt stora. De flesta har både inglasade och öppna delar, och de största lägenheterna har balkonger som går runt knuten och vetter både mot söder, väster och Sölvesborgsviken.

Balkongen outnyttjad som varumärkesposition

Säger jag motor, säger du troligtvis BMW. Säger jag kvalitet, säger du kanske Toyota. Men balkong då? Du har troligtvis inget bygg- eller fastighetsföretag i åtanke. Balkongen är helt enkelt outnyttjad som varumärkesposition. Rätt intressant, eftersom balkong är något vi ju gärna betalar extra för när vi åker med Fritidsresor eller liknande.

Jag googlade balkong …

… och det stod faktiskt rätt lite om detta. Men det fanns ett ord: kungsbalkong. Det ska tydligen vara en balkong som går förbi flera rum. Antar att det handlar om finare slott eller våningar på Strandvägen i Stockholm.

Balkong som går runt knuten fanns det inget ord för. Så jag började testa ordet drottningbalkong. Efter några dagar frågade jag Språkrådet om ordet fanns, och de svarade att de inte hittade några exempel på det mer än det som jag hade skrivit på sociala medier.

Och en logo såklart.

Jag kontaktade Högskolan Kristianstad (HKR) och fick tips om studenten Towa-Lie Persson, som läste grafisk design. Hon fick uppdraget att designa en logo till drottningbalkongerna och jag var rätt petig med hur jag ville ha det. Resultatet ser ni här. Jag är riktigt nöjd med hennes jobb. (Och det är så roligt att samarbeta med nya talanger.)

Genomslagskraft förutsätter en murbräcka

I dagens informationssamhälle drunknar den mänskliga hjärnan i erbjudanden och annan information. Och måste – tror jag – göra det enda rationella: selektera stenhårt. För att ändå nå fram med budskapet krävs dels hårt säljarbete på fältet, men också att sticka ut med något som fastnar. Ordet drottningbalkong har varit riktigt framgångsrikt där.

1 dec flyttar hyresgästerna in och f n är tolv av 13 lägenheter uthyrda – ett mycket bra resultat för nyproduktion. Tänk på att de inte kunnat ”provköra” sitt nya hem och ändå nappat.

En viss kluvenhet

Ja, det känner jag. Sölvesborgshem är normalt sett inte i premiumsegmentet och styrelsen har beslutat att nästa projekt ska ha  mindre lägenheter och att hyresnivåerna behöver gå ner ordentligt.

Så det ser inte ut som att fler drottningprodukter är något vi kommer att arbeta med, och det tycker jag är bra. Jag är glad för ordet drottningbalkong men driver inte på att vi ska fortsätta med de produkterna.

Om ett företag av vår karaktär ändå vill ge sig in i premiumsegmentet, skulle jag rekommendera att göra det i ett separat varumärke, ungefär som Toyota gjorde med Lexus.

Anders Svenssons bil: kan SvFF göra en ”omvänd pudel”?

Jag känner inte till närmare hur Svenska Fotbollsförbundet resonerade (eller inte) när de bestämde sig för att Anders Svensson, men inte Therese Sjögran, skulle få en bil vid Fotbollsgalan. Jag har hört intervjun i Studio Ett med ordföranden.

Men skadan är skedd och jag är nyfiken på att höra hur skickliga PR-rådgivare skulle hanterat detta.

Utmaningen: att vinna bollen och börja spela ett eget spel. En ”omvänd pudel”.

Utmaningen: att inte bara bedriva försvarsspel och sparka undan bollen utan att ta initiativet och bygga upp något nytt spel.

Det finns nämligen gott om möjligheter till idrottsliknelser i den här situationen.

Tänk om … ledningen agerade som många fotbollstränare gör? ”Vår game plan funkade inte.”

Jag vill pröva en tanke och undrar vad ni säger: tänk om SvFF:s ledning iklädde sig den roll som många fotbollstränare runt om i landet har: att precis efter slutsignalen förklara varför laget förlorade. Inte så roligt men vardag för tränarna.

Om SvFF:s ledning prövat det förhållningssättet hade de kanske sagt: ”Det här känns lika tråkigt som att förlora en avgörande kvalmatch. Så mycket förväntningar på att det ska bli en framgång, så snöpligt att det blev en förlust. Men vi har ingen domare att skylla på, inte ens ett motståndarlag. Vi sköt helt enkelt stolpe ut när vi hade öppet mål. Vår game plan funkade inte. Vi får ta med oss detta som en erfarenhet i hela vårt förbund. Tack vare uppmärksamheten tror vi inte någon kommer att glömma detta misstag.”

SvFF säger att de kunde tänkt igenom kommunikationen mer, men i sak verkar de inte bedöma att något skulle gjorts annorlunda.

En styrka hos idrotten: att medge egna misstag.

För idrotten har flera bra sidor, och en är det öppna utvärderandet av egna insatser. Det kan många organisationer, inklusive förbundet, lära sig av.

Genom att ikläda sig tränarnas roll, visar ledningen att de ser deras utsatta situation och lyfter fram den som något att respektera. Och kanske lyckas detta bli ett positivt steg: att medvetenheten om tränarnas förhållningssätt – att utan prestige bedöma den egna insatsen – blir bättre och respekten för fotbollsvärlden ökar.

För övrigt var det en härlig EM-match i Halmstad i somras när Sjögran och gänget vann mot Italien.

Assymetrisk rekrytering (istället för ”vår bransch är ju så speciell”)

Assymetrisk rekrytering är ett begrepp jag hittat på själv. Jag tycker inte att det låter klockrent, skulle gärna se en mer viljeinriktad touch.

Hur som helst handlar det om att rekrytera nya talanger från andra branscher än den som din organisation befinner sig i. Jag tror att om din organisation ska lämna klungan av cyklister, och dra ifrån, behöver organisationen få ny energi som inte bara följer de modeller som de andra organisationerna redan tillämpar. (Jag vill betona att assymetrisk rekrytering förutsätter att det också finns bra fackkompetens i organisationen. Det är blandningen som är grejen.)

Två exempel.

Olivier Daillance är Citroëns designchef för färg- och materialval. Han kommer från Louis Vuitton. Kolla på Citroën DS White Pearl och visst märks det att han har andra perspektiv.

SBAB:s vd Carl-Viggo Östlund i Svenska Dagbladet förra helgen: ”Jag försöker rekrytera från andra branscher … Personer från andra branscher kommer med nya perspektiv och vågar ställa obekväma frågor. Det är otroligt nyttigt att utmana gamla företagssanningar.”